"En osthyvel kan bli början på en livsberättelse".

När en potatispress vet mer om dig än ett personlighetstest

Hur skulle en visp, en potatispress eller ett rivjärn kunna säga något om vem vi är? Ändå är det precis det som händer. Det går oftast väldigt snabbt. Någon som valde en osthyvel berättar: "Jag hyvlar nog av lite av mig själv varje dag för att alla andra ska få det bra." Nästan alla blir själva förvånade över sina svar och kan faktiskt vara snabbare än något personlighetstest.

Det är just därför jag älskar att arbeta med symboler. Svaren finns i det vardagliga. Symbolspråket tar en omväg runt vårt logiska tänkande och hjälper oss att upptäcka sådant som vi inte kunnat formulera eller ens förstått. Det lekfulla i övningen gör det mindre hotfullt och det lättare att öppna upp för svar som varit intrasslade i känslor.

"Det märkliga med symboler är att de inte bryr sig om vad du tycker om dig själv. De visar vad som rör sig under ytan. Det är därför en visp ibland kan säga mer om en människa än ett helt utvecklingssamtal."

Vi tänker mer i bilder än vi tror

Vi lever i en tid där vi gärna vill analysera oss fram till svar. Vi fyller i personlighetstester, läser självhjälpsböcker och försöker förstå oss själva genom att tänka ännu lite mer. Men människan har alltid haft ett annat språk vid sin sida – symbolernas.

Sagor, myter, drömmar och konst har i alla tider använt symboler för att beskriva det som inte låter sig fångas av fakta och logik. Carl Gustav Jung menade att det omedvetna uttrycker sig genom symboler. Expressive Arts bygger på samma förståelse. I stället för att börja med analysen börjar vi med bilden, rörelsen, berättelsen eller föremålet. Först därefter försöker vi förstå vad som har visat sig.

En visp är aldrig bara en visp

Det fascinerande är att samma föremål kan få helt olika betydelser beroende på vem som håller i det.

Någon väljer vispen och beskriver hur hon ständigt försöker få ihop familjen, arbetsplatsen och relationerna tills hon själv nästan blir alldeles uppvispad.

Jag drogs till mixern då jag gärna blandar ner ingredienser som rörelser, färger, en rytm, djupa andetag och skrattrynkor i samma smet, men borde utveckla de förmågor en äggdelare har.

Någon fastnar för rivjärnet och konstaterar att hon har en märklig förmåga att riva upp gamla konflikter precis när de egentligen borde få läka.

Och så finns den där konservöppnaren som vill öppna sådant andra helst låter förbli stängt.

Är det sant? Ingen vet. Men symbolen öppnar en dörr, och när dörren väl står på glänt börjar samtalet handla om något helt annat än köksredskap.

Symbolen bär inga rätta svar

Det fina med symboler är att de aldrig kommer med facit. En kniv betyder inte samma sak för alla, och en slev bär inte en universell sanning. Symbolen får sin betydelse i mötet med människan. Därför blir den också levande.

När jag arbetar med symboler är jag sällan intresserad av själva föremålet. Jag är nyfiken på varför just den här människan drogs till just det här redskapet, bilden, drömsymbolen, sagan, blomman, färgen, formen eller vad det nu är vi använder.

Vad såg hon?
Vad kände hon?
Vad väckte det för minnen, längtan eller motstånd?
Vad säger det om just henne?

Där börjar ofta de mest intressanta samtalen. Inte för att symbolen har svaren, utan för att den hjälper oss att ställa frågor som vi annars aldrig hade kommit på att ställa.

Så nu ställer jag frågan till dig:
Vilket köksredskap representerar dig?
Vilket representerar de kvaliteter du vill bjuda in mer av i ditt liv?
Var beredd på att bli förvånad.

En av mina kollegor fick kniven som symbol, hon konstaterade att den kan användas till mycket samt att hon gärna lyssnar på mordgåtor. "Kanske har jag en liten mördare inom mig".
Bra att veta, tänkte jag, bäst att inte reta upp henne - särskilt när vi jobbar kväll ihop. 🙈😀